|
 
|
ANDREAS LINDHOLM
VISUAL FULLRANGE COMBAT SOLDIER
Jag föddes 1971 i norra Sverige i en stad som heter Boden. Jag har jobbat med
grafisk formgivning i snart 5 år. Intresset föddes omkring 1990-91 då
jag började designa enkla posters på amatörnivå för olika
klubbar och discotek. Jobbar numera under namnet Megafront tillsammans med en annan designer som heter Klas
Jonsson. Han jobbar till 90% med rörlig bild (reklamfilm, rockvideo, broadcastdesign).
Jag kommer troligen också att fokusera på rörlig bild under de närmaste
åren. Jag och Klas kompletterar varandra mycket bra, och tillsammans får
vi den styrka som krävs för att ta på oss lite större uppdrag.
Brainreactor är ett namn som jag hittade på för ett par år
sedan. Jag tyckte att namnet lät lite coolt... och har använt det till
och från sedan dess. Brainreactor är också namnet jag jobbar under
när det gäller mina fonter. Alla typsnitt som jag ritar går under
det fiktiva namnet Brainreactor fonts. Jag har ritat ett hundratal bokstavsformer
tills idag.
Metalheart är ett designprojekt som kommer att resultera i en bok om tung grafisk
design och experiment-typografi. Ett femtiotal designers runt hela världen har
fått inbjudan att deltaga med en eller flera typografiska illustrationer. Vi
väntar fortfarande på bidrag, och boken kommer att tryckas så snart
alla bilder kommit. Projektet drivs av mig och Anders F. Rönnblom på Studio
matchbox i Stockholm.
En utställning om metalheart kommer att finnas i Malmö under 3D
festivalen
6-8 oktober 1999. Jag har jobbat med bland annat; Levi´s, Telia, MCI Worldcom,
Boxer-TV, Senda, Chroome, ETER etc. Vi kommer att söka nya kunder via skivbolag
och reklambyråer under hösten. Just nu jobbar vi med ett par illustrationer
åt Edit house i Göteborg (postproduction byrå). Två musikvideoprojekt
är också under produktion. Vi har fullt upp att göra den närmaste
månaden... så vi hinner inte ta på oss så mycket mer just
nu. Vi kommer att anställa två-tre personer i
december 1999.
DZ: Hva tente gnisten i deg for å begynne med visuell kommunikasjon? Og
hvordan opprettholder du din inspirasjon og ditt tempo?
A: Min pappa var typograf och min mamma konstnär. Jag blev intresserad av form
ganska sent, men när intresset väl satt där så var det ganska
givet vad jag ville göra. En bidragande orsak till mitt yrkesval var alla dataspel
man spelade... och coola skivomslag. Jag försöker hålla mig något
så när uppdaterad när det gäller trender och idéer. Jag
läser böcker, ser mycket film och TV, läser designmagasin och nättidningar.
Dessutom brukar jag surfa på nätet då och då... Det är
ganska roligt att «översätta» Webbdesign till Print eller vice
versa...
DZ: Jeg tar vel ikke helt feil når jeg ikke tror du er typen til å
gå på etterutdanningskurs om kveldene. Har du noen tanker omkring det
å lære opp seg selv, med sin egen drivkraft?
A: Nej... ingen utbildning. Det är så lätt att man stöps i fel
form. Jag gick ett år på RMI-Berghs, och det var ganska intressant men
det var för reklaminriktat. Nästan alla designutbildningar i Sverige är
reklaminriktade... Jag vill inte jobba med reklam, utan med renodlad design
(skivomslag, böcker, designad video etc). Man lär sig mest av att sitta
med egna projekt, där du har tid att utvecklas. Att ha en mentor eller rådgivare
är inte heller så dumt.
DZ: Du virker svært målrettet og ambisiøs, har du en masterplan
om verdensherredømme? :-)
A: Det är en hel del roliga saker på gångÖ Jag kan bara säga
att ingen kommer att missa det vi jobbar med nu ;-) Men världsherradömeÖ
det vet jag inte. Vi har ingen ambition att bli störstÖ bara bäst!
DZ: Tror du at ambisiøse designere sin søken etter anerkjennelse
og personlig faglig utvikling kan bli for dominerende slik at man glemmer å
leve et normalt liv? Jeg påstår ikke at du har det slik, men har du gjort
deg noen tanker omkring dette, eller noensinne følt en konflikt mellom ambisjonene
og omgivelsene? Er det egoistene som blir de største kunstnerne?
A: Vilken designer lever ett normalt liv? Om man vill leva ett normalt liv skall
man nog satsa på nåt annat. Är man designer så är man
det 24 timmar per dygn. Det går inte bara att vippa av strömbrytaren när
man kommer hem, intrycken kommer ju från TV, tidningar och internet... Antingen
satsar man helhjärtat med gasen i botten, eller också inte.
DZ: Et favorittutsagn er stadig Jon Wozencroft på forsiden av Cap&Design
i 1996 som uttaler: «Designers hinner inte med sex». Kan du relatere
deg til følgende slagord: «Work hard, render fast, die young»?
A: Jag skulle sägaÖWork hard, render fast, die PROUD.
Jag har ingen lust att jobba mig till dödsÖ Däremot skulle det vara roligt
om man kände att man gjort sitt när man närmar sig pensionen, så
att man kan få en harmonisk ålderdom.
DZ: Hva slags arbeidsmetoder anvender du, har du endret din innstilling etter
du har fått mer arbeidserfaring?
A: Jag sitter ju inte och petar med saker i onödan längre. För ett
par år sedan var man så insnöad att man inte såg det som var
dåligt. Man kunde jobba timmar med nåt som man ändå kastade
bort efter en dag eller två. Man går mer på säkerhet och känsla
nu. Man vet ungefär hur lång tid saker tar att göra. Jag försöker
lägga mer tid på den kreativa processen än utförandet numera.
Själva jobbet gör man snabbt när man har en klar idéÖ Det är
den största skillnaden mellan nu och «då»
DZ: Er du en typisk individualist eller foretrekker du teamwork?
Jag fungerar bra i båda förhållandena. Det beror mer på projektets
art än den personliga biten. Temawork är det bästa när det gäller
stora jobb som videos eller annat resurskrävande. Gäller det logotyper
eller små designjobb så jobbar jag bäst med med mig själv.
DZ: Kan du forklare din personlige sammenheng mellom design/illustrasjon og musikk.
Har du jobbet noe med musikkbransjen i form av cd-omslag, bandpromotering eller promovideoer?
A: Min musiksmak är extremt bredÖ Vissa dagar lyssnar jag bara på industritechno,
andra dagar på mjukpop. Vissa dagar kollar jag i tunga designböcker från
Japan, andra dagar i Karl-Erik Forsbergs kalligrafiböckerÖ
Jag har gjort en del skivomslag och kassettinlays tidigare, men budgeten brukar tyvärr
vara för låg för att det skall bli kul att göra dem. Musikvideos
kommerÖ vänta bara!
DZ: Fins det fremdeles interessant artwork innen artistpromotering nå på
slutten av 90-tallet eller er både teknologibasert dansemusikk og metal-rock
blitt kommersialisert og uskyldiggjort?
A: Det är nog lite såÖ Vad är kommersiellt? Varför är det
kommersiellt? Hur har det blivit kommersiellt? Det är ju sådana som du
och jag och alla andra som ser till att något blir kommersiellt. Kommersiell
design och musik luktar surt men smakar gott!
DZ: 3D-grafikk er viktige bestanddeler i dine illustrasjoner eller tablåer.
Du er også involvert i 3D-festivalen i Malmö som avvikles for andre gang
6-8 oktober i år. Hvilke tanker har du omkring utviklingen av 3D-illustrasjon?
A: Skall man gå in för 3D illustration bör man göra det helhjärtat..
Jag jobbar bara med former och lite typografi i 3D. Jag har inte tid att göra
fotorealistisk illustration om ingen gör en beställning eftersom jag ärmer
inne på design än renodlad 3D. Jag kan dock använda 3D för att
lyfta fram ett djup eller materialkänsla i nån illustration. När
man håller på med animering är det en annan sakÖ Man kan ju göra
vad som helst möjligt med 3D nuförtiden. Kan man tänka det, så
kan man göra det. Då blir det genast ett kreativt verktyg för både
stills och film.
DZ: I Norge er fremdeles de klassiske illustratører og grafiske designere
relativt uerfarne med datagenerert 3D. Tror du de blir skremt av en estetikk og finish
som oftere forbindes med dataspill og flygende TV-logoer enn en «høyverdig»
stilistisk sluttuttrykk.
A: Man måste fråga sig om vad det är man vill ha?
Finns det ett syfte med att göra flygande 3D logos så skall man naturligtvis
göra det. Jag förstår att folk i branschen är lite rädd
för det nya. Det gäller ju att hänga med så att säga. 3D
är ju så mycket mer än flygande logos. Ta filmen Matrix som exempel,
90% av all 3D som användes i den filmen syns ju inte för ett otränat
öga. Då har man plötsligt hittat ett bra syfte... Jag föredrar
dock en blandning mellan 3D och 2D, en blandning som kanske inte alltid är given.
Att rita en teknisk illustration traditionellt tar betydligt längre tid än
att visualisera den i 3D, vilket gör att det blir mer ekonomiskt att välja
3D i det fallet, för att ta ett exempel.
Personligen gillar jag traditionell design lika mycket som 3D, det är ju slutresultatet
som räknasÖ
DZ: Jeg ser dine typsnitt blir anvendt over hele verden, også i Norge, og
til og med i firmaprofiler. Hvordan startet din relativt store fontproduksjon?
A: ha ha... Jag tycker att det är roligt att rita typsnitt.
Att sitta i Freehand och utveckla nya bokstavsformer är otroligt stimulerande.
Jag ser det som ett terapiarbete, som jag gör för min egen skull. Jag använder
inte ens mina egna typsnitt i mina designlösningar i så stor utsträckningÖ
DZ: Det ser ut som dine fonter er barn av VELDIG høy techno og house...
A: Man kan nog säga att inspirationen kommer mycket från techno och house,
jaÖ
DZ: Hvilke fem fonter (ikke dine egne) ville du ta med deg på en øde
Robinson-øy og hvorfor?
A: Oj...vad svårt... Det första jag skulle ta med mig är... hmmm...
Scala Sans. Så otroligt snygga gemena siffror och trevliga kapitäler.
Scala skulle användas till «Robinsson Island Daily News».
Nummer två är Cyberotica av Barry Deck. Man blir ju bombad av det typsnittet
på ett eller annat sätt varje dag. Därför kan det ju finnas
ett värde i att ha det med sig när man får hemlängtan... Som
nummer tre skulle jag ta Din Mittelshrift. Ett fint linjärt bastypsnitt, med
en intressant sifferuppsättning som passar överallt. Det skulle användas
till att rista in mitt namn i öns alla trädÖ Nummer fyra får bli
nån halvunicial... Bara för att skriva en massa flaskposter med. När
mottagaren får flaskan så tror han/hon att brevet skrevs för ett
par hundra år sedan... Nummer fem blir helt klart Pilot av Magnus Rakeng! Hur
skall jag annars kunna flyga hem?
DZ: I Sverige anvender man reklambyråer som et generelt begrep for bedrifter
som driver med visuell kommunikasjon og markedsføring, mens i Norge opplever
vi et markant skille mellom designstudioer og reklamebyråer. Har svenskene
manglende fokus på grafisk design som eget fag eller er det vi norske designere
som ikke fatter at det vi jobber med egentlig er reklame? Svensk grafisk design virker
for meg veldig teknisk skikkelig på alle måter, men også noe konformt.
Er det sosialdemokratiet som har gjort oss autoritetslydige og ensidige?
A: Norge är tio år före Sverige när det gäller Grafisk
design. Svenska designköpare tror att det bara är reklambyråerna
som gör design. För dem är reklam lika med design. Det har alltid
varit så i Sverige. Det kommer naturligtvis att ändra sig när vi
satt Megafront på kartan ;-) Nej, skämt åsido. Sveriges designelit
jobbar ju på reklambyråer, så varför skulle kunderna gå
någon annanstansÖ? De vet ju inte bättreÖ
DZ: På hvilke designområder syns du det foregår mest eksperimentering
og nyskapning? Er all kidsen kun opptatt av web? Er webdesignboomen i Sverige sunn
eller har den vært ute av proporsjoner? Hvordan er din personlige erfaring
med webbransjen?
A: Ett område som är riktigt på gång är rörlig bild...
(broadcastbumpers, vinjetter, videos, animering...) Sveriges webbdesigners är
duktiga om man ser internationellt. Det har blivit så «hypat» att
jobba med webbdesignÖ Alla (nåja...)18-20 åringar i Stockholm kallar
sig webbdesigners. Till saken hör, att de allra flesta webbdesigners i Sverige
inte har någon bakgrund inom print eller kommunikation. Detta leder till nyskapande
lösningar, men också till att slutkunden inte får ut det budskap
som det från början var tänkt. Jag har jobbat 1,5 år som Creative
Director på en webbyrå i Stockholm. Jag har gjort ca 15 sajter med varierande
budget... Jag har gjort minst lika många skisser! Konkurrensen är ju stenhård
mellan webbyråerna i Sverige, vilket gör att man måste konkurrera
med priset. Då blir ingen glad i slutändanÖ Dessa sajter är inte
renodlade designsajter utan kommunikativa kundnyttiga sajter. Ex. www.avanti.se
DZ: Hva er tankene og ambisjonene bak Megafront?
Har dere en radikal ny holdning til den etablerte bransje eller er dere - for å
sitere gamle svenskefavoritter Ebba Grön - «only in it for the drugs»?
A: Megafront har en byline som följer; «Visual fullrange combat group».
Vi kommer att erbjuda designlösningar för alla medier. Rörlig bild,
print och webb i kombination med varandra. Varumärken eller företag dras
ofta med problemet att design läggs ut på flera olika företag
vilket medför att totalprofilen sällan håller ihop hela vägen.
Vi tror att vi kommer att jobba mest med rörlig bild inom 5 år. Vi har
även en del egna projekt som kommer att produktifieras inom ett par år.
Vi har ett långfilmsmanus klart som stöds av svenska filminstitutetÖ En
riktigt svart thriller. Även en animerad TV-serie är under utvecklingÖ
DZ: Hva slags skomerke har du på deg nå, favoritt arbeidsdrikk, og
hvilken bok leste du sist?
A: Skor: Dr Termans. Tunga skateboard pjucks.
Coca-cola, på fredagarna Red-Bull och vodka... Vegetariska kokboken.
slutt |
